Risk för rödgrön röra i Europaparlamentet
Artikel i Svenska Dagbladet
I dag går vi till valurnorna för att förrätta ett historiskt val. För första gången skall svenska folket utse de kvinnor och män som skall representera Sverige i Europaparlamentet. Men dagens val är inte bara historiskt, det ger också ett viktigt besked om hur vi svenskar vill se Sveriges roll i framtidens Europa.
Europapolitik handlar om att ta ställning. Om att i svåra frågor som den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, det europeiska valutasamarbetet, utvidgningen av samarbetet till Östeuropa redovisa en klar och tydlig uppfattning och söka stöd för denna.
Svåra och viktiga frågor är svåra och viktiga just därför att de kräver svar och ställningstaganden. Och den som inte vet vad han eller hon vill blir lätt överspelad och passeras av utvecklingen. Respekt och inflytande vinner man inte genom mummel och blankning utan genom att vara tydlig och klar över vad man vill.
Anledning till oro
Därför ger den gångna valrörelsen anledning till viss oro för Sveriges möjligheter att göra sig gällande i det europeiska samarbetet. Att inte inför de svenska väljarna kunna säga ett rakt ja eller ett rakt nej till helt centrala beslut om exempelvis den monetära unionen, EMU, eller att bara svara ''Nja'' på väljarnas frågor ger inte precis intryck av den målmedvetenhet och styrka som kommer att krävas av den som vill påverka Europasamarbetet utveckling under de kommande betydelsefulla åren.
Denna osäkerhet, som skapats inte minst genom socialdemokraternas försök att på en och samma gång säga både ja och nej till Europasamarbetet, har framför allt gynnat samarbetsmotståndets hårda kärna i vänsterpartiet och miljöpartiet. Sverige riskerar nu alldeles uppenbart att under nästan fyra år få en representation i Europaparlamentet där majoriteten utgörs av en rödgrön röra som i grunden är emot ett nära samarbete i Europa.
En sådan valutgång vore självfallet inte bra för Sveriges möjligheter att göra sitt inflytande gällande. I ett skede då EU står inför en rad mycket stora beslut av särskild betydelse för Sverige och Finland skulle vi gång efter annan möta argumentet att ni svenskar är ju emot EU-samarbetet som sådant, varför skall vi då lyssna särskilt på er?
Befogad varning
Det är på sin plats att varna för en sådan situation innan vallokalerna stänger. Min erfarenhet av internationellt samarbete är därvidlag entydig. Man kommer ingen vart med sina önskemål och krav om man mäler sig ur samarbetet som sådant.
Vi moderater har tagit ställning i detta val. Vi har en klar bild av hur vi vill utveckla Europasamarbetet och hur vi vill att Sveriges roll som samarbetspartner med de övriga 14 medlemsländerna skall gestalta sig.
Det handlar om hur vi långsiktigt skall utveckla Europeiska unionen som freds- tillväxt- och rättsprojekt.
Den första uppgiften är den allt annat överskuggande. Det var ur hatet mot kriget och ur drömmen om freden som det europeiska samarbetet föddes. Det var för att göra krig mellan Tyskland och Frankrike omöjligt som man byggde upp institutioner som skulle integrera länderna ekonomiskt, men också socialt och politiskt.
Vi tenderar att glömma detta ibland i en svensk debatt som tenderar att handla mer om storleken på jordgubbar och priset på lammkött och paprika än om de vägval som avgör inte bara vår generations framtid utan också våra barn och barnbarns.
Nya utmaningar
Europasamarbetet tryggade freden i Västeuropa, det stabiliserade och säkrade demokratin i medelhavsländerna i slutet av 70- och i början av 80-talet och det står nu inför nya utmaningar som ställer krav på mer och starkare, inte mindre och svagare, samarbete.
Vi lever i en möjligheternas tid som vi inte riktigt kan veta hur lång den kommer att vara. Utvecklingen i Ryssland och i Östeuropa säger oss att det är viktigt att vi vet vad vi vill och att vi vet vad vi vill nu. Akut handlar det om situationen på Balkan, om att hitta stabila och fungerande lösningar för en varaktig fred i Bosnien. Men det handlar också om att långsiktigt förhindra att det som hänt i före detta Jugoslavien i framtiden händer i andra delar av Öst- och Centraleuropa.
Om vi inte mäktar med denna uppgift kan vi om några decennier stå inför ett nytt Sarajevo, Srebrenica eller Krajina. Den som tycker att Europa skall göra mindre, den som tycker att Europa skall vara svagare måste visa hur detta kan främja en stabil och fredlig utveckling i Central- och Östeuropa. För det är inte ett budskap om ett svagare Europa man får höra när man möter flyktingar i Bosnien. De tycker inte att Europa har gjort för mycket, de tycker inte att Europa skall vara svagare.
Avgörande för framtiden
Utvidgningen, men också fördjupningen, av det europeiska samarbetet är avgörande för framtiden på vår kontinent. Om vi inte gör allt som står i vår makt för att erbjuda de nya demokratierna medlemskap i Europeiska unionen spelar vi inte bara ett högt spel med öst- och centraleuropéernas välfärd och säkerhet. Vi bygger dessutom upp murar och hinder mot en större säkerhetspolitisk stabilitet i vår del av Europa.
Att nå framgång i det europeiska fredsprojektet är en nödvändig förutsättning för att lyckas med allt annat som vi strävar efter att uppnå. Dit hör inte minst den stora utmaningen som ligger i att få fram många miljoner nya jobb i växande företag, vilket bara kan ske om Europa förmår att hålla jämna steg med utvecklingen i Nordamerika och Asien. Och då går det inte att komma dragandes med den svenska Ams-politiken eller nya bidrag och subventioner.
Då är det en sak som gäller, nämligen ett mycket bra klimat för arbete, sparande och företagande. För Sverige som i tjugofem år halkat efter övriga industriländer och som nu brottas med samma arbetslöshetsproblem som alla andra öppnar EU-samarbetet möjligheter att bryta den negativa spiralen. Men då måste vi utnyttja de chanser som medlemskapet erbjuder och inte sitta och sura vid sidan av.
Rättsprojektet handlar om två saker. Uppgiften är att bygga vidare på en gemensam rättsordning för att skapa rättvisa konkurrensförhållanden, vilket är särskilt viktigt för de små- och medelstora företagen där de nya jobben skapas och ge alla Europas medborgare likartade möjligheter att växa och utvecklas.
I debatten om Europasamarbetet glöms ofta bort att när gränserna försvinner och nya möjligheter öppnas för samarbete betyder detta en ny och större frihet för enskilda människor. Detta är en levande vision för de människor som så sent som för bara några år sedan levde bakom järnridån. Det borde vara det också för oss som har haft förmånen att få växa upp i frihet.
En gemensam rättsordning betyder också möjligheter att tillsammans ta itu med svåra problem som miljöförstöring, narkotikahandel och internationell brottslighet. Det är problem som inte gör halt vid nationsgränserna och som följaktligen bara kan lösas genom samarbete över gränserna.
Europavalet handlar om att veta vad man vill, om att ha en vilja att göra sin och Sveriges stämma hörd i det europeiska samarbetet. Rösta inte blankt. Rösta inte nej utan rösta för ett fördjupat europeiskt samarbete för fred, frihet och tillväxt. Rösta för att Sverige skall stå starkt i Europa!